Vanliga frågor och svar om ätstörningar

Vad är tecken på en ätstörning?

Det finns flera tecken på en ätstörning, och det är viktigt att vara uppmärksam på dem för att kunna identifiera och få hjälp i tid. Några vanliga tecken på ätstörningar inkluderar:

- Begränsat matintag: personen kan äta väldigt lite eller undvika vissa typer av mat.
- Rädsla för att gå upp i vikt: personen kan vara väldigt upptagen av sin vikt och kroppsbild.
- Kontrollera matintaget: personen kan vara noga med att kontrollera kaloriintaget och kan vägra att äta i sociala sammanhang.
- Överdriven träning: personen kan träna för mycket eller tvinga sig själv att träna även när de är sjuka eller skadade.
- Självkritik: personen kan vara väldigt självkritisk och oroa sig för sin vikt och kroppsbild.
- Depression eller ångest: personen kan lida av depression eller ångest som kan påverka deras matvanor.

Om du eller någon du känner visar några av dessa tecken på en ätstörning, är det viktigt att söka professionell hjälp från en läkare eller psykolog. Ju tidigare behandlingen påbörjas, desto bättre är chanserna för återhämtning och tillfrisknande.

Vilka är de vanligaste ätstörningarna?

Anorexia nervosa: Denna ätstörning kännetecknas av en intensiv rädsla för att gå upp i vikt vilket leder till begränsning av matintaget och en ofta tydlig viktnedgång. Personer med anorexia nervosa kan också ha orealistiska uppfattningar om sin kroppsbild och självbild. Ibland är tvångs träning inblandat. 

Bulimia nervosa: Denna ätstörning kännetecknas av perioder av överätning följt av kräkningar eller användning av laxermedel för att göra sig av med kalorierna. Personer med bulimia nervosa kan också utöva överdriven träning eller fasta för att kompensera för överätningsepisoder.

Hetsätningsstörning: Denna ätstörning kännetecknas av upprepade perioder av överätning utan att försöka göra sig av med kalorierna. Personer med hetsätningsstörning kan känna sig utom kontroll under dessa perioder och kan uppleva känslor av skam eller ångest efteråt.

Ospecificerad ätstörning (UNS): Denna kategori inkluderar personer som uppfyller några, men inte alla kriterier för anorexia nervosa, bulimia nervosa eller hetsätningsstörning. Personer med ospecificerad ätstörning kan ha liknande symtom och svårigheter som personer med de andra ätstörningarna. 

Det är viktigt att notera att alla ätstörningar är allvarliga och kan ha långsiktiga konsekvenser för hälsa och välbefinnande. Personer som misstänker att de eller någon de känner lider av en ätstörning bör söka professionell hjälp så snart som möjligt.

Vad är ortorexi?

Ortorexi är en form av ätstörning som innebär en fixering vid hälsosam och "ren" mat, där personen blir besatt av att äta rätt och undvika livsmedel som anses som ohälsosamma. Ortorexi är inte en formell ätstörning eller psykiatrisk diagnos ännu men vissa tror att det kan komma att bli så i framtiden. Personer med ortorexi kan ha strikta kostregler och undviker matgrupper som kolhydrater, fett eller socker, samt kan utesluta hela livsmedelsgrupper som mejeriprodukter eller gluten utan medicinsk anledning. Troligtvis är ortorexi en störning som är svår att upptäcka av andra eftersom personen ofta ses som väldigt hälsosam och nyttig. I dagens samhälle är det viktigt och trendigt att vara hälsosam vilket kan vara ett kännetecken på att ortorexi blir allt vanligare. 

Trots att personer med ortorexi i allmänhet strävar efter en hälsosam livsstil, kan deras matfixering leda till negativa konsekvenser för deras hälsa och välbefinnande, såsom näringsbrist, muskelsvaghet och depression. Personer med ortorexi kan också uppleva social isolering på grund av sina begränsningar och rädsla för mat.

Ortorexi är inte officiellt erkänd som en diagnos av psykiatriska organisationer men det är en ständigt växande hälsotrend i samhället och kan ha negativa konsekvenser för personer som drabbas av det. Det är viktigt att söka professionell hjälp om man tror att man eller någon man känner lider av ortorexi eller någon annan typ av ätstörning.

Måste man träna för att ha en ätstörning?

Nej, man behöver inte nödvändigtvis träna för att ha en ätstörning. Ätstörningar handlar om en psykologisk störning som påverkar ens relation till mat och kroppsbild, oavsett om man tränar eller inte. Träning kan dock vara en del av ätstörningen för vissa personer, särskilt om de har en överdriven rädsla för viktökning eller en överdriven strävan efter en "perfekt" kroppsbild. Personer med ätstörningar som involverar överdriven träning kan träna för mycket eller tvinga sig att träna trots att de är sjuka eller skadade.

Det är också viktigt att notera att träning i sig själv inte är problematiskt, och kan vara en hälsosam del av en balanserad livsstil. Men om träning blir ett tvång eller en manisk handling, kan det vara en indikation på en underliggande ätstörning.

Det är viktigt att söka professionell hjälp om man tror att man eller någon man känner lider av en ätstörning, oavsett om det finns någon koppling till träning eller inte. En behandlingsplan kan innefatta olika former av terapi, kost och näringsstöd samt medicinsk vård om det behövs.

Vad ska man göra om man tror att man har en ätstörning?

Om du tror att du har en ätstörning är du redan på rätt väg eftersom du är medveten om problematiken. Det är ett första steg till att bli frisk. Men det är viktigt att du tar ytterligare hjälp för att det är svårt att bli frisk på egen hand och det finns hjälp att få! Nedan följer några råd:

Prata med en professionell: Boka en tid med en läkare, dietist eller psykolog som har erfarenhet av ätstörningar. De kan hjälpa dig att fastställa vilken typ av ätstörning du lider av och utveckla en plan för behandling.

Berätta för någon du litar på: Prata med en familjemedlem, vän eller annan person om dina problem. Detta kan vara svårt, men det kan vara hjälpsamt att ha stöd från någon annan och brukar kännas mycket bättre efteråt. 

För matdagbok: Håll koll på vad du äter och hur du känner efter att ha ätit. Detta kan hjälpa dig att identifiera mönster i dina matvanor och hur de påverkar ditt humör och din hälsa.

Få stöd: Det finns stödgrupper och organisationer som specialiserar sig på ätstörningar. Att gå med i en stödgrupp kan ge dig möjlighet att prata med andra som har liknande erfarenheter och utbyta tips för hur man kan hantera ätstörningar.

Följ behandlingsplanen: När du har en plan för behandling, är det viktigt att följa den så nära som möjligt. Det kan ta tid och kräva engagemang och arbete från din sida, men det är möjligt att komma på vägen till återhämtning och tillfrisknande.

Det är viktigt att notera att ätstörningar är allvarliga sjukdomar och att professionell hjälp är viktig för att kunna behandla och hantera dem på ett effektivt sätt.

Vad ska man som anhörig göra?

Att ha en anhörig som lider av en ätstörning kan vara svårt och känslosamt. Det är viktigt att komma ihåg att du som anhörig kan vara en viktig del av personens behandling och återhämtning. Här är några saker du kan göra för att hjälpa en person som är ätstörd:

1. Uppmuntra personen till att söka hjälp: På ett stödjande sätt uppmuntra personen till att söka professionell hjälp. Du kan erbjuda dig att hjälpa till med att boka en tid med en läkare, dietist eller psykolog.
2. Lyssna och visa förståelse: Låt personen veta att du finns där för dem och att du lyssnar. Visa förståelse och undvik att döma personen. Det kan också vara hjälpsamt att uttrycka din oro på ett respektfullt och känslomässigt stödjande sätt.
3. Erbjud hjälp med måltider: Erbjud dig att hjälpa personen att planera och förbereda hälsosamma måltider och erbjuda dig att äta tillsammans. Det kan hjälpa till att minska stressen och ångesten som personen känner kring mat.
4. Hjälp personen att undvika triggande situationer: Var uppmärksam på situationer som kan utlösa personens ätstörning, till exempel sociala evenemang med mycket mat eller kommentarer om utseendet. Hjälp personen att undvika dessa situationer eller förbered dem för hur de kan hantera dem på ett hälsosamt sätt.
5. Prata inte om utseende: Att kommentera kroppars utseende kan trigga känslor hos en ätstörd person oavsett om det är menat som något positivt eller negativt. Ett råd är att inte prata om kroppen eller utseende överhuvudtaget. 
6. Få stöd själv: Att stödja någon med en ätstörning kan vara känslosamt och utmanande. Sök stöd från en professionell eller stödgrupp för anhöriga för att hantera din egen stress och ångest.

Det är också viktigt att komma ihåg att behandling för ätstörningar kan ta tid och kräva tålamod och engagemang från alla inblandade. Fortsätt att visa kärlek och stöd för personen och uppmuntra dem att söka hjälp när det behövs.

Hjälp finns att få!

Att söka hjälp är det viktigaste steget mot att komma på rätt väg till återhämtning och tillfrisknande. Det är viktigt att vara tålmodig och kärleksfull med dig själv under hela processen. Att bli frisk från en ätstörning kan vara en utmanande process, men det är möjligt med rätt stöd och behandling. Här är några saker du kan göra för tillfrisknande:

1. Sök professionell hjälp: Att söka hjälp från en läkare, dietist eller psykolog med erfarenhet av ätstörningar är ett viktigt första steg. De kan hjälpa dig att utveckla en behandlingsplan som passar dina behov och arbeta med dig för att återhämta dig från din ätstörning.
2. Arbeta på att förbättra din självbild: Många personer med ätstörningar har en negativ självbild. Att arbeta på att förbättra din självbild och självkänsla kan hjälpa dig att bekämpa känslor av ångest och depression som ofta är förknippade med ätstörningar.
3. Delta i terapi eller stödgrupper: KBT och familjeterapi är två terapiformer som kan vara särskilt effektiva vid behandling av ätstörningar. Stödgrupper kan också vara ett bra sätt att dela erfarenheter och få stöd från personer som förstår vad du går igenom.
4. Börja med små förändringar: Det kan vara överväldigande att börja behandling för en ätstörning, men små förändringar kan vara ett steg i rätt riktning. Det kan inkludera att försöka äta regelbundna måltider, undvika triggande situationer, eller att skapa en stödjande social cirkel.
5. Använd online resurser: Det finns många online resurser, artiklar och forum där man kan lära sig mer om ätstörningar och hur man kan få hjälp. Men det är viktigt att vara källkritisk och använda trovärdiga källor.
6. Be om stöd från vänner och familj: Det kan vara svårt att be om hjälp, men att prata med nära och kära kan vara en viktig del av behandlingsprocessen. De kan hjälpa dig att hitta stödjande resurser och fungera som ett stödjande nätverk.
7. Prata med någon som varit i samma situation: Att få samtala med någon som har samma erfarenheter som du är väldigt givande. Försök att söka upp någon som blivit frisk från sin ätstörning samt få råd och tips för vad som hjälpt denna person på rätt väg. 

Att bli frisk från en ätstörning är en process som tar tid och kräver tålamod, men det är möjligt med rätt stöd och behandling. Kom ihåg att det är viktigt att vara snäll mot dig själv och fira dina framsteg längs vägen. Du klarar det här!