Mat som säkrar intaget
Potatis, baljväxter, banan, apelsin, spenat, tomat, mjölkprodukter, fisk och kött är goda källor. Äter du varierat når du ofta de nordiska näringsrekommendationernas riktvärde på ungefär 3,5 gram per dag. Behovet kan variera med träningsmängd och svettförluster men för de flesta räcker det att fokusera på maten.
Kroppen behöver även andra mineraler för justera muskelfunktion. Kalcium sätter igång kontraktionen, kalium avslutar den och magnesium hjälper muskeln att slappna av mellan arbetstopparna. Ett regelbundet intag av både kalcium och magnesium tillsammans med kalium är därför klokt om kramp kommer tillbaka. Du hittar kalcium i mejeriprodukter, småfisk som äts med ben och gröna bladgrönsaker, och du kan vid behov komplettera med kalcium som kosttillskott.
Glöm inte återhämtningen. Proteinets byggstenar aminosyror stöder muskelreparation och kan tillsammans med rätt vätske- och mineralbalans minska risken för efterföljande kramp.
När du bör vara extra uppmärksam
Vanliga signaler på lågt kalium är trötthet, muskelsvaghet, förstoppning och kramp. Vid uttalad hypokalemi kan hjärtrytmen påverkas. Om du samtidigt upplever hjärtklappning, stickningar eller ovanlig svaghet ska du söka vård, då både för låga och för höga nivåer behöver bekräftas med blodprov. Hyperkalemi, det vill säga högt kalium, ses oftast vid nedsatt njurfunktion eller höga doser tillskott och kan också störa hjärtats rytm.
Du som tränar länge i varmt väder kan förebygga problem genom att:
• Äta kaliumrika mellanmål före och efter passet, exempelvis banan och potatis.
• Dricka efter törst under passet och komplettera med salt om svetten är mycket salt.
• Fördela kalorier, vätska och elektrolyter jämnt över dagen i stället för att ladda bara timmarna före tävling.
Många som får kramp nattetid upptäcker att en genomgång av dagens mineralintag ger svaret. Har du samtidigt högt blodtryck kan extra kalium i maten vara en enkel åtgärd för bättre balans.
På lång sikt minskar risken för kramp bäst genom gradvis ökande träningsbelastning, regelbundet intag av kaliumrika livsmedel samt ett stabilt vätskeintag i vardagen.