Har du provat att träna med dragremmar någon gång? Det finns många som tycker att dragremmar är ett utmärkt redskap att använda inom styrketräning men det finns också många som tycker att dragremmar helt enkelt bara är för nybörjare. Hur ligger det egentligen till? Är dragremmar bra eller dåligt att använda? Dragremmar kan vara ett mycket bra redskap som både utvecklar och förbättrar träningspassen. Du får en effektiv hjälp som ger extra stabilitet för handlederna vid styrketräning, styrkelyft och tyngdlyftning och detta kan ta din träning till en ny nivå men används dragremmarna fel uteblir resultatet. I den här guiden kommer vi att berätta allt du behöver veta om dragremmar.
Dragremmar är helt enkelt ett par remmar, ofta tillverkade i läder, som du lindar runt dina handleder och skivstången för att underlätta lyftet. På engelska heter dragremmar lifting straps och ibland kallas de helt enkelt bara för straps här i Sverige. Dragremmarna hjälper dig med greppstyrkan när du ska lyfta tungt, till exempel vid marklyft.
En dragrem består ofta av en rem med en ögla. När du ska använda dragremmen drar du remmen genom öglan så att en större ögla bildas. Trä den sedan runt din handled och dra åt så att remmen ligger tätt mot huden. Remmen ska peka åt samma håll som din tumme. Var på handleden du vill placera dragremmen är en smaksak. En del gillar att sätta dragremmen ovanför handleden och andra vill sätta remmen så nära handen som möjligt. Prova dig fram så hittar du snart vad som passar dig bäst! Dra nu dragremmen ett varv runt stången. Vill du få ett extra fast grepp kan dragremmen läggas flera varv runt stången. Lås fast remmen genom att greppa med handen över remmen och stången samtidigt.
Dragremmar hjälper dig att lyfta så tunga vikter som dina muskler tillåter och inte vad din greppstyrka orkar. Med dragremmar blir det enklare att klara tunga vikter och det är därför som dragremmar är populära att använda inom bland annat tyngdlyftning och marklyft. Dragremmarna avlastar handlederna och du orkar lyfta lite tyngre vilket innebär en bättre prestation och i slutändan ett bättre träningsresultat. Inom marklyft används dragremmar ibland istället för att prova ett tumgrepp eller ett mixat grepp för att ge ett starkt, symmetriskt och bekvämt grepp runt stången.
Dragremmar kan vara ett effektivt verktyg vid styrketräning, styrkelyft och tyngdlyftning, men de bör användas återhållsamt. Används dragremmar strategiskt och korrekt är de till stor hjälp vid tunga lyft men används de hela tiden missar du chansen att bygga upp en bra greppstyrka och detta är mycket viktigt inom styrketräning. Många använder dragremmar vid marklyft men tänk på att dragremmar ofta inte är tillåtna vid tävlingar inom styrkelyft.
Att lyfta tyngre vikter är kanske den främsta anledningen till att använda dragremmar. Genom att minska trycket på din greppstyrka kan andra muskelgrupper stimuleras och användas mer effektivt. Greppet blir inte lyftets svagaste punkt längre och musklerna i rygg, höft och ben får arbeta mer. Detta betyder att du kan klara av att lyfta tyngre vikter och klara fler repetitioner.
Tränar du till exempel marklyft med mål att lyfta så tungt som möjligt kan det vara smart att träna med dragremmar för att hjälpa till att utveckla bland annat muskelgrupperna runt höft, rygg och ben även om din greppstyrka inte räcker till. Ryggen, rumpan och lårens baksidor får helt enkelt lite extra träning. Med dragremmar kan du öka träningsvolymen och på längre sikt också öka muskeltillväxten. Övningarna är då primärt för att bygga muskler och sedan lägger du in träningspass utan dragremmar för att också få in greppstyrkan. Detta är särskilt viktigt om du tävlar då dragremmar inte brukar vara tillåtet i tävlingssammanhang. Du måste alltså klara av att greppa och lyfta tungt även utan att använda dragremmar.
När du tränar med dragremmar kan det hjälpa dig att fokusera på övningens teknik, så istället för att koncentrera dig på greppet kan du fokusera på lyfttekniken. Att ha rätt teknik vid tunga lyft är otroligt viktigt, både för att klara de tunga vikterna men också för att inte riskera skador. Använder du ett mixat grepp vid marklyft kan dragremmar hjälpa dig att skapa en mer symmetrisk teknik. Vid ett mixat grepp håller du stången med ena handen riktad mot dig och andra handen riktad från dig. Fördelen med ett mixat grepp är att du inte tappar stången lika lätt men lyftet kan skapa en något osymmetrisk teknik vilket ett par dragremmar kan rätta till.
Styrketräning sliter ofta hårt på dina händer och du kan få både blåsor, små sår och sprickor i handflatorna. Får du stora problem med händerna kan det vara ett hinder för effektiv träning. Dragremmar gör styrkelyften helt enkelt mer skonsamma mot händerna. Många provar olika typer av grepp, till exempel tumgrepp och mixat grepp, innan de börjar med dragremmar. Tumgrepp, där man låser tummen under de andra fingrarna, upplevs av de flesta som mycket obekvämt och mixat grepp kan leda till viss snedbelastning i lyftet. Dragremmar skyddar dina händer och du slipper valkar och förtjockningar.
Magnesium används för att få ett bättre grepp runt skivstången. Det kan dock finnas situationer där du inte vill eller kan använda magnesium. Du kanske till exempel tränar på ett gym som förbjudit magnesiumanvändning. Du kanske är på resande fot och inte packat ner magnesium i väskan eller så vill du helt enkelt inte få vitt pulver på händer, utrustning och kläder. Oavsett varför du inte vill använda magnesium kan ett par dragremmar vara ett bra alternativ vid dessa tillfällen.
Den stora nackdelen med att använda dragremmar är att greppmuskulaturen inte tränas. Du får med andra ord en minskad greppträning men denna risk finns egentligen bara om du alltid tränar med dragremmar. Använder du dragremmar vid varje övning varje gång du tränar kommer ditt grepp att försvagas så använd dragremmar med en viss begränsning. Du kan till exempel bestämma dig för att inte använda dragremmar under uppvärmning och bara vid singelrepetitioner eller vid riktigt tunga lyft.
En annan nackdel med dragremmar, och detta gäller dig som tävlar i styrka, är att du tränar på ett sätt och tävlar på ett annat. Det är med andra ord viktigt att du också tränar utan dragremmar när du tävlar i till exempel marklyft där dragremmar inte är tillåtet. Gör övningarna regelbundet utan dragremmar för att också träna upp din greppstyrka.
En sista nackdel skulle kunna vara att du får ytterligare en sak att packa ner i gymväskan. Ja, ska man vara petig så är det ju faktiskt ytterligare två prylar – du behöver ju alltid två dragremmar. Detta brukar dock inte vara ett stort problem för de flesta.
Det finns många olika typer av dragremmar men syftet med dem alla är att inte greppstyrkan ska begränsa ditt lyft. Här beskriver vi några av de vanligaste modellerna och när de används.
Dessa dragremmar består av en rem med en stängd eller öppen ögla. Klassiska dragremmar kan användas inom olika styrkeövningar, till exempel marklyft.
Dessa dragremmar är formgivna specifikt för dragövningar, bland annat marklyft och skivstångsrodd. Remmarna är formade som åttor och har alltså två öglor. Figure 8 straps är både enkla och säkra att använda. Dragremmen låser fast stången så även om du skulle råka tappa skivstången sitter remmen fast runt handleden.
Dessa dragremmar består av en ögla som dras runt stången vid till exempel tyngdlyftning. Du kan enkelt släppa dragremmen och detta är viktigt i till exempel ryck när vikten ofta släpps från en stående position. Risken finns annars att du fastnar runt stången.
Många som tränar styrkelyft använder vanliga klassiska dragremmar men det finns också specialanpassade remmar. Dessa dragremmar ger extra stöd till handlederna.
Läder är det mest vanligt förekommande materialet i remmar. Läder är ett robust och slitstarkt material och även ett skonsamt material för händerna. Den stora fördelen med läder är att det är något töjbart vilket kan vara en fördel vid riktigt tunga lyft. Läder är också ett formbart material. Efter några lyft kommer dragremmar i läder att forma sig efter dina handleder.
Det finns också dragremmar tillverkade av andra tåliga material. Ett sådant material är neoprene. Dessa dragremmar är tillverkade av bomull men har ett lager neopreneskydd på insidan. De som använder dragremmar med neoprene föredrar en styv och fast dragrem och inte de lite mer töjbara varianter som läderdragremmar ger. Ett annat material som används i dragremmar är nylon. Nylon är slitstarkt och fungerar ungefär på samma sätt som dragremmar i bomull och neoprene.
Välj ett par dragremmar som passar dina handleder. Dragremmar kommer i olika tjocklekar och längder. En för smal dragrem kan kännas obekväm och en för tjock dragrem kan minska din rörelseförmåga. Det gäller helt enkelt att hitta en modell som passar dig perfekt. Du ska också ta ställning till vilket material du vill att dragremmarna ska vara tillverkad av och vilken prisklass som passar din plånbok.
Som vi har försökt att visa i den här artikeln finns det både fördelar och nackdelar med dragremmar. Det beror helt enkelt på hur du använder dem och vad du vill uppnå med din träning. Dragremmar kan vara ett ypperligt redskap som tillåter dig att träna både mer och tuffare. Det är dock alltid viktigt att du får till en bra teknik i dina lyft och att du också tränar utan dragremmar för att inte tappa greppstyrkan.
Protein är ett av kroppens viktigaste näringsämnen. Det bygger upp muskler och vävnader, ingår i enzymer, hormoner och antikroppar och kan dessutom ge energi. För dig som tränar mycket, vill bevara muskelmassa under viktnedgång eller helt enkelt vill må bra kan det därför vara klokt att se över det dagliga intaget, i första hand via mat och vid behov med kosttillskott. (Läs mer om proteinpulver)
Aminosyror är de små beståndsdelar som sätts ihop till protein, alltså ämnet som bygger upp muskler, skapar enzymer och håller immunförsvaret i gång. Oavsett om du tränar hårt, vill minska i vikt eller bara äter medvetet är det vanligt att undra hur tillskott av aminosyror passar in i vardagen. Nedan får du en tydlig genomgång av hur de fungerar, när fria aminosyror som EAA och BCAA är praktiska och när ett proteinpulver är mer lämpligt.
Efter ett löppass funderar många på om de alls behöver proteinpulver och hur stor portionen i så fall bör vara. Det avgörande är hur mycket protein du får i dig under hela dagen, hur snabbt du kan äta efter passet och hur hårt samt ofta du tränar.
Protein efter träning ger kroppen aminosyror som behövs för att reparera och bygga muskelvävnad. En välvald dos nära passet kan därför förkorta återhämtningen och göra dig redo för nästa tillfälle, men det totala proteinintaget under dygnet är fortfarande det som betyder mest.
Proteinpulver är ett smidigt sätt att täcka det dagliga proteinbehovet när matlådorna inte räcker eller när schemat är pressat. Den bästa tidpunkten beror på ditt mål och din vardag. Total mängd protein under dygnet är viktigast, men tajming kan underlätta återhämtning och mättnad. Nedan ser du de vanligaste tillfällena för en shake och varför de fungerar.
