Immunförsvaret - kroppens krigare

Vad gör det yttre försvaret? 

För att förhindra att virus och bakterier tar sig in i våra kroppar har vi ett naturligt yttre försvar. Dessa är bland annat:

• Huden, som fungerar som ett skyddande lager.
• Saliv och tårar, som innehåller bakteriedödande ämnen.
• Näshår, som är konstruerade för att partiklar i luften ska fastna för att inte kunna ta sig in i kroppen.
• Flimmerhår på luftstrupen och luftrörens slemhinnor, som leder bort slem och ovälkomna partiklar.
• Saltsyra i magsaften, som kan döda många bakterier du får i dig genom mat.

 
Men det är inte alltid det yttre försvaret klarar av att stoppa envisa bakterier eller virus. Då måste det inre försvaret, immunförsvaret, kopplas in.

Vad gör immunförsvaret? 

Vårt immunförsvar är konstant aktivt. Det lagar skador och rensar bort restprodukter, alltså sådant som vår kropp inte behöver. Därtill städar det upp i våra vävnader. På ytan av en cell finns vissa ämnen som immunförsvaret känner igen. De kallas antigener. Dessa antigener talar om för immunförsvaret om cellen tillhör kroppen och därmed borde lämnas ifred eller om det är en cell som borde angripas.
Vad består immunförsvaret av?
 
Vårt immunförsvar är utbrett på flera olika platser i kroppen. Immunförsvaret består av:

• Vita blodkroppar. Dessa celler bildas i benmärgen och har som uppgift att försvara oss.
• Andra sorters celler, exempelvis epitelceller som vi hittar i tarmar, lungor och andra vävnader. De skickar signaler när de upptäcker virusinfektioner och kallar på hjälp.
• Blodet, som transporterar de vita blodkropparna.
• Lymfan, som är en vätska som finns i lymfkärlen och som också transporterar vita blodkroppar.
• Lymfkörtlarna, som ingår i lymfsystemet och innehåller en stor mängd blodkroppar.
• Thymus, där en särskild sorts vita blodkroppar som heter T-lymfocyter mognar.
• Mjälten som också innehåller många vita blodkroppar.

Vad är en immunreaktion?

Cellerna i immunförsvaret har olika uppgifter och attackerar därför främmande ämnen på olika sätt. Exempel på olika immunreaktioner är dessa:

Inflammation

En inflammation är en reaktion på en skada eller ett angrepp på eller i kroppen. Denna inflammation kan uppstå när du exempelvis får en infektion så som influensa eller förkylning. Inflammation kan också uppstå när du skadat en muskel eller inte tvättar rent ett ytligt sår. Själva inflammationen kommer av att den skadade vävnaden släpper ut olika kemiska ämnen. Detta gör i sin tur att mer vätska strömmar ut i den skadade vävnaden från blodkärlen. Dör samlas sedan vita blodkroppar för att försvara kroppen mot attacken eller skadan. Den kraftigt tilltagna blodströmningen gör att det skadade området blir svullet och kanske varmt. Det kan också göra ont samt leda till feber. Vissa vita blodkroppar har som jobb att enbart städa undan död vävnad. Som en del av läkningen bildas det ibland var i en infekterad skada. Varet består av döda vita blodkroppar, död vävnad samt döda bakterier.

Antikroppar

För att stå emot vissa främmande ämnen, använder immunförsvaret sig av särskilda proteiner som kallas antikroppar. Antikropparna bildas av en viss sorts vita blodkroppar som kallas B-celler eller B-lymcofyter. Dessa celler är våra allra viktigaste delarna av vårt immunförsvar. Första gången vi blir utsatta för ett nytt ämne så kär vi oskyddade. Det tar därför ett tag före tillräckligt med antikroppar har hunnit bildas. Men nästa gång vi blir angripna av samma ämne så går det snabbare för kroppen att reagera. Anledningen till att det går snabbare är för att några av de B-celler som aktiverades första gången nu omvandlats till vad man kallar minnesceller. Det är alltså B-cellerna som gör att du kan bli immun mot vissa sjukdomar.

Mördarceller

En annan typ av vita blodkroppar som också är viktiga är T-celler. De kan även kallas T-lymfocyter. En del kallas mördarceller. Mördarcellerna sprutar in gift i den cell de vill förgöra. Vissa T-celler, hjälparceller, samarbetar med B-cellerna i kampen om att identifiera främmande ämnen på andra cellers yta. En T-cell kan bara känna igen den typ av ämne som den blivit utbildad i att hitta. Den fungerar som en sorts patrullerande polis och far runt i kroppen och väntar på att stöta på just detta ämne. När eller om den gör det, aktiveras T-cellen, delar sig och bildar minnesceller.

Storätande celler

En annan typ av vita blodkroppar kallas för storätande celler, även kallade mikrofager. De liknar mördarcellerna eftersom de kan förgöra andra celler eller mikroorganismer. Detta gör de genom att äta upp den inkräktande cellen. Till skillnad från T-cellerna och B-cellerna kan storätande celler inte identifiera enskilda ämnen eller utveckla ett minne.

Varför fungerar inte alltid immunförsvaret? 

Immunförsvaret ska egentligen bara angripa främmande celler. Men vissa behandlingar eller sjukdomar gör att immunförsvaret blir förvirrat och börjar attackera kroppens egna celler och vävnader. Det är det som kallas autoimmuna sjukdomar. Detta sker vid sjukdomar som multipel skleros (MS), typ-1 diabetes, ledgångsreumatism och vissa sköldkörtelsjukdomar. Sedan finns det sjukdomar som gör att du får sämre immunförsvar, vilket leder till en högre risk för infektioner. Exempelvis vid allergi, KOL och astma. Det finns också behandlingar som gör att immunförsvaret inte fungerar som det ska. Exempelvis vid vissa cancerbehandlingar och särskild vid stamcellstransplantation och benmärgstransplantation.

Har alla ett immunförsvar? 

När du föds finns redan immunförsvarets celler i din kropp. Men som nyfödd är immunförvaret otränat och behöver byggas upp. Under barnets första månader finns ett visst skydd mot infektioner på grund av antikroppar som överförts från mamman under fosterlivet. Därtill får barn som matas med bröstmjölk ytterligare antikroppar som framförallt skyddar mot infektioner i mag- och tarmsystemet. Men övrigt immunförsvar måste jobbas upp under livets gång. Under de första levnadsåren är det inte ovanligt att utsättas för sex till åtta infektioner om året. Vissa barn drabbas av så många som tolv eller femton infektioner per år. De flesta får sina infektioner från andra barn i under de första åren i förskolan. Varje infektion ger kroppen en chans att börja utveckla ett minne, och redan runt femårsåldern har barnet byggt upp ett immunförsvar som gör att antalet infektioner de drabbas av minskat till cirka två till tre om året. Det betyder att större barn, liksom vi vuxna, kan ha flera infektioner varje år som vi aldrig ens märker av, eftersom immunförsvaret har utvecklats och dödar virus och bakterier före de hinner åsamka någon skada eller inflammation.

Hur får man starkare immunförsvar? 

Det finns flera sätt att förstärka ditt immunförsvar. Se exempel nedan:
 

• Immunförsvaret kan förstärkas genom vaccination mot olika, specifika sjukdomar. Exempelvis mässling, stelkramp och polo.
• Träning. Genom fysisk aktivitet minskar risken för inflammationer i kroppen. Både konditionsträning och styrketräning är bra, gärna i em kombination. Även så kallad vardagsmotion är bra. Det viktigaste är att du rör på dig.
• Vila. Att varva ner ibland och sova tillräckligt med timmar varje natt, kan stärka ditt immunförvar.
• Bra mat. Varierad och hälsosam mat är alltid bra. Lagom stora portioner, frukt och grönt, nyttiga fetter, max 500 g rött kött i veckan samt fisk eller skaldjur två till tre gånger i veckan är några nyttiga knep.
• Det finns tillskott att ta för att stärka ditt immunförsvar. Se nedan.

Vilka kosttillskott är bra för immunförsvaret?

Det finns en rad viktiga vitaminer, mineraler och andra kosttillskott som hjälper dig stärka ditt immunförsvar. Några av de allra viktigaste listar vi här nedan:
                     
C-vitamin. När kroppen bildar nya antikroppar behövs C-vitamin. C-vitamin erbjuder ett bra skydd till kroppens övriga celler också. Det finns forskning som visar att ett stort intag av C-vitamin kan förkorta tiden du är sjuk om du drabbats av en infektion. C-vitamin är ett vattenlösning vitamin som inte kan lagras i kroppen, därför behöver du få i dig din dos med C-vitamin dagligen. Brist på C-vitamin kan yttra sig i trötthet, irritation, blödande tandkött och försämrad sårläkning.
 
D-vitamin. När solens strålar träffar din hud, förvandlar kroppen strålarna till D-vitamin. Under sommarhalvåret kan utomhusvistelse därför räcka får att kroppen ska kunna skapa tillräckligt med D-vitaminer. Men under vinterhalvåret är det svårare, även om du är ute under de ljusa, soliga timmarna mitt på dagen. Då är ett D-vitamintillskott att rekommendera. D-vitaminet behövs nämligen för att de vita blodkropparna ska fungera på bästa möjliga sätt. D-vitaminbrist kan leda till
 
Zink. Zink är en väldigt viktig mineral för ett fungerande immunförsvar. Zink hjälper nämligen till att utveckla immuncellerna. Vid zinkbrist påverkar hela immunsystemet negativt, och allra värst drabbas T-cellerna. Även här har studier visat att zinktillskott kan förebygga och/eller korta ner förkylningssymtom.
 
Selen. Även selen stärker immuncellerna och är nödvändigt för att T-cellerna ska bildas, mogna och fungera korrekt. Vid selenbrist riskerar du att lättare bli smittad av virusinfektioner och tvingas genomgå ett längre sjukdomsförlopp.
 
Aminosyror. Det finns 22 aminosyror som alla kan delas in i essentiella och icke essentiella. De icke essentiella kan kroppen själv tillverka, men de essentiella måste vi få i oss på annat sätt, genom mat eller tillskott.
 

Så, utan ett starkt fungerande immunförsvar är vi chanslösa. Se därför till att få i dig de ämnen som krävs för att hålla immunförsvaret på topp, för ett långt och friskt liv.