Du har med stor sannolikhet intagit det som går under benämningen nootropics utan att veta om det. Nootropics, eller nootropika som det heter på svenska, är en term som används för kosttillskott som används för att förbättra kognitiva funktioner, det vill säga hjärnans sätt att fungera.Nootropics finns både i naturliga och syntetiska varianter och används ofta av personer som måste prestera på hög nivå, till exempel studenter, motionärer snäppet under elitnivå eller elitidrottare. Målet med nootropics är att förbättra exempelvis koncentrations- och minnesförmågan.I den här guiden ska vi titta närmare på vad nootropics är för något och hur du kan använda kosttillskottet.
Nootropics kallas inte sällan för den smarta medicinen eftersom den anses vara så effektiv för hjärnans funktioner. Kosttillskottet sägs förbättra de kognitiva funktionerna och öka den mentala förmågan.
I takt med att både arbetslivet och det vardagliga livet har blivit allt mer intensivt, kan du behöva upprätthålla en hög nivå av kreativitet och produktivitet. Det kräver i sin tur att du måste kunna tänka snabbt och klara att hålla koncentrationen uppe under längre perioder. Ett kosttillskott som nootropics kan hjälpa dig med det.
I dagsläget är det många datorprogrammerare, systemutvecklare och universitetsstudenter som använder nootropics för att öka sin koncentrationsförmåga och vara mer alerta. På senare år har det även blivit ett populärt kosttillskott vid frukosten för de som vill bli mer produktiva på jobbet.
Det finns inget rakt svar på den frågan. Det finns mängder av nootropics som kosttillskott på marknaden. Vissa av dem fungerar medan andra inte gör det, och huruvida de gör det heller inte är till stor del individuellt. Ett kosttillskott med nootropics som fungerar för dig gör det inte för någon annan och tvärtom. Det saknas omfattande kliniska studier som kan bevisa effekten av nootropics.
Kunskapen om nootropics effektivitet är som sagt begränsad, men läkemedelsindustrin investerar miljontals kronor varje år för att utveckla nya. Efterfrågan har helt enkelt ökat. Forskarna vänder sig mot att nootropics kallas för framtidens drog i ett samhälle där allt går allt snabbare. Eftersom nootropics vanligtvis inte har några bieffekter vill forskarna varken kalla det för drog eller stimulantia, utan för kognitiva förstärkare.
Huruvida nootropics förbättrar ditt arbetsminne, humör, inlärningsförmåga, koncentrationsförmåga eller något annat som har hjärnans kapacitet att göra är precis som med mycket annan medicin och kosttillskott individuellt. Det kan också ta tid innan du märker av några effekter av kosttillskottet.
För att få reda på hur nootropics fungerar får vi gå tillbaka till 1960-talet och det belgiska labbet “Union Chimique Belge”. Där arbetade den rumänske neurofarmakologen Dr. Corneliu Giurgea med att ta fram syntetiska läkemedel som kunde förbättra sömnen. Under sitt arbete upptäckte han en ny molekyl och utifrån den skapade han världens första nootropics, Piracetam.
Medicinen hade rakt motsatt effekt än den Giurgea var ute efter - patienterna blev pigga istället för sömniga. Undersökningar visade också att Piracetam förbättrade patienternas koncentration, deras kognitiva funktioner och koncentrationsförmåga.
Giuregas medicin följdes snabbt av andra liknande mediciner, som alla fungerar på olika sätt. Det som är gemensamt för de flesta av dem är att de ökar blodgenomströmningen i hjärnan. När blodflödet ökar får hjärnan mer glukos, näringsämnen och syre. När du koncentrerar dig under lång tid använder hjärnan glukos som energi.
När neurofarmakologen Dr. Corneliu E. Giurgea definierade molekylen som blev grunden till nootropics, bestämde han även sex nyckelkriterier som ämnen måste uppfylla för att kvalificera sig som äkta nootropics. De sex kriterierna är:
Det är inte mer än en handfull nootropics som klarar den strängaste definitionen, men i takt med att vetenskapliga studier har lärt forskarna mer om hjärnans funktioner har också den ursprungliga definitionen för nootropics utvidgats.
Som vi har tagit upp tidigare i den här artikeln är syftet med nootropiska kosttillskott att bidra till en bättre, mer effektiv och hälsosammare intellektuell förmåga. Mer specifikt kan du prova kosttillskottet för att förbättra en eller flera av följande områden:
Det enkla och raka svaret på den frågan är: visst gör det det. Som vi nämnde i inledningen av artikeln har de allra flesta fått i sig nootropics utan att veta om det eller reflektera över det.
Två av de absolut vanligaste nootropics är koffein och tein, som finns i kaffe och te.
Båda ämnena är psykoaktiva centralstimulerande ämnen som är uppiggande och ökar koncentrationsförmågan. Kaffe och koffeintabletter är välkända nootropics bland studenter, särskilt under tentaperioder. Det finns vetenskapliga bevis för att koffein fungerar och ger upphov till:
Tein är samma kemiska ämne som koffein och har samma egenskaper. Grönt te är det teslag som innehåller störst mäng tein.
Bästa effekten får du om du blandar koffein och tein. Te innehåller både koffein och tein men du måste dricka runt en liter eller brygga väldigt starkt te för att få någon effekt. En lösning på det problemet är att ta ett kosttillskott med tein tillsammans med kaffe.
Teinet balanserar koffeinets effekt och lugnar ner dig utan att du tappar effekten som koffeinet ger. Du behåller ditt fokus och minskar även kraschen som kan uppstå efter ett stort koffeinintag.
En blandning av koffein och tein verkar snabbt och är också den blandning som har den snabbaste effekten på din hjärna.
Rosenrot är effektivt för att minska trötthet och öka den kognitiva funktionen i stressiga situationer. Ett kosttillskott av rosenrot kan bidra till att du orkar plugga längre, lär dig mer effektiv och förhoppningsvis också får bättre tentaresultat.
En forskningsstudie visar att resultaten på en tenta var 8,4 procent högre bland de studenter som fick rosenrot än i de som fick sockerpiller. Rosenrot har en kliniskt bevisad effekt att:
Ginkgo biloba, eller kort och gott ginkgo, verkar relativt snabbt och effekten kan börja märkas redan efter 1-4 timmar.
En blandning av ginkgo och panax ginseng är en positivt bevisad effekt på arbetsminne, korttids- och långtidsminne och generellt kom ihåg. Utöver det anses Ginkgo kunna:
Det kan ta lite tid innan du märker av effekten när du tar Bacopa Monnier som kosttillskott. Studier visar att effekten på inlärningsförmågan snarare kommer efter tolv veckor än fem.
Andra egenskaper som är värda att nämna om bacopa monnieri är ett förbättrat arbetsminne och bättre koncentrationsförmåga.
En del upplever att de får minskad motivation, blir slöa och får apatiska tendenser när de tar kosttillskott med bacopa monnieri. Det handlar är dock vanliga biverkningar, men om du upplever det när du tar kosttillskottet är det troligen bacopa monnierin som är boven i dramat.
De flesta upplever effekten av ginseng relativt fort. En studie visar att 200 mg panax ginseng förbättrade resultat på ett tio minuter långt kognitivt test redan efter en timma, i jämförelse med kontrollgruppen.
Panax ginseng har också andra egenskaper, till exempel:
Studier visar att anledningen till den förbättrade kognitiva förmågan kan vara ett tecken på att ginseng kan minska risken för utmattningsdepression.
Effekten av panax ginseng kan minska om du använder det länge. Ett sätt att gå runt problemet kan vara att sluta med kosttillskottet under några veckor efter ett par månader. Det finns dock inga vetenskapliga studier som bevisar detta.
Det finns nootropics som klassas som läkemedel och som med alla andra läkemedel kan det finnas biverkningar. I gengäld måste du ha fått ett recept från en läkare för att kunna köpa sådana läkemedel.
Använder du nootropics som kosttillskott är vår starkaste rekommendation att du köper kosttillskottet i en hälsokost- eller kosttillskottsbutik och diskuterar det personalen. Om du äter mediciner för något är det av yttersta vikt att du pratar med din läkare innan du börjar med ett nootropiskt kosttillskott. Är du gravid eller ammar ska du inte använda nootropics.
Andra exempel på biverkningar av nootropics är:
Upplever du en eller flera av ovanstående biverkningar ska du sluta ta kosttillskottet.
Protein är ett av kroppens viktigaste näringsämnen. Det bygger upp muskler och vävnader, ingår i enzymer, hormoner och antikroppar och kan dessutom ge energi. För dig som tränar mycket, vill bevara muskelmassa under viktnedgång eller helt enkelt vill må bra kan det därför vara klokt att se över det dagliga intaget, i första hand via mat och vid behov med kosttillskott. (Läs mer om proteinpulver)
Aminosyror är de små beståndsdelar som sätts ihop till protein, alltså ämnet som bygger upp muskler, skapar enzymer och håller immunförsvaret i gång. Oavsett om du tränar hårt, vill minska i vikt eller bara äter medvetet är det vanligt att undra hur tillskott av aminosyror passar in i vardagen. Nedan får du en tydlig genomgång av hur de fungerar, när fria aminosyror som EAA och BCAA är praktiska och när ett proteinpulver är mer lämpligt.
Efter ett löppass funderar många på om de alls behöver proteinpulver och hur stor portionen i så fall bör vara. Det avgörande är hur mycket protein du får i dig under hela dagen, hur snabbt du kan äta efter passet och hur hårt samt ofta du tränar.
Protein efter träning ger kroppen aminosyror som behövs för att reparera och bygga muskelvävnad. En välvald dos nära passet kan därför förkorta återhämtningen och göra dig redo för nästa tillfälle, men det totala proteinintaget under dygnet är fortfarande det som betyder mest.
Proteinpulver är ett smidigt sätt att täcka det dagliga proteinbehovet när matlådorna inte räcker eller när schemat är pressat. Den bästa tidpunkten beror på ditt mål och din vardag. Total mängd protein under dygnet är viktigast, men tajming kan underlätta återhämtning och mättnad. Nedan ser du de vanligaste tillfällena för en shake och varför de fungerar.
